Typ en pappablogg: Och namnet blir...

Livet kan minutiöst planeras men på en halv sekund kan alla dessa planer förändras. Jag skulle ju hinna sätta upp de lister och socklar som jag skjutit på att göra i 5 år, jag skulle hinna spackla och måla alla fläckarna på väggarna. Allt detta får nu vänta för ett litet liv bestämde sig för att komma tiII världen. Onsdagen den 12 mars 2014, kl 22:10 föddes vår lilla flicka och med henne besvarades frågan om vilket utfall som skulle vara troligast. Jag vill passa på att tacka den fina barnmorskestudenten som förlöste min älskling.

I torsdags tänkte jag inte vänta längre på att få dansa lite med min dotter, jag tog fram mobilen och var säker på att första låten på min lista skulle vara någon låt med Panetoz, denna skulle vara de första tonerna som nådde hennes öra. Sagt och gjort, tog jag fram mobilen och tryckte på play. Tyvärr hade jag glömt att jag här om dagen fick en liten nostalgikänsla och la till en gammal dänga från min tonårstid. Istället för en fin, härlig och rytmisk låt med Panetoz är nu min dotters första låt "Fuck tha police" med N.W.A.

Jag måste säga att jag känt mig trygg och lugn i mig själv, i min roll och det som blivit mina åtaganden, fast denna självsäkerhet försvann helt i en stund jag inte hade räknat med, när jag skulle sätta min dotter i bilbarnstolen. Denna enkla handling satte mig i en situation där jag inte visste hur jag skulle agera. Satt hon rätt, kanske ska hon vara lite högre upp...eller ner? Drog jag åt spännena för hårt? Jag fick erkänna mitt nederlag över bilbarnstolen och tillkallade en snäll sköterska som gärna visade denna nyblivna fader hur bebisen skulle sitta.

Astrid (till vänster) och Elsa (till höger) hälsar på lillasyster

Resan hem blev mitt livs mest försiktiga körning, vi hämtade upp våra hundar som fått vara hos vår vän och körde sista biten hem.

Det är lustigt hur ett datum kan få en viss laddning och väcka minnen, den 15e mars 1991 var den dagen som min pappa utsattes för ett attentat, en bomb som berövade hans vänstra arm och fick vår familj att resa till Sverige. Nu har den 15e mars fått en ny mening, det är dagen som vår familj kom hem från BB.

...just ja, jag höll på att glömma att berätta om bebisens namn. Så klart finns det en liten historia bakom detta också! Anna och jag har velat kring två namn väldigt länge och tänkte använda oss av den resterande tiden för att "smaka" lite på namnen. Som jag redan berättat föddes vår lilla tjej tre veckor för tidigt och vi hade inte hunnit bestämma något. Inte ens när vi såg henne kunde vi veta vad hon ville heta, något vi hade hoppats på. På fredagen ringde jag min vän Jonas (en kär barndomsvän från min "tuffa" N.W.A. tid) för att berätta om att jag fått barn. I all godhet ger han oss ett arbetsnamn till henne, ett väldigt bra arbetsnamn i sann Jonas stil - Ragnar
Idag har en hel vecka gått och vi har fortfarande inte bestämt oss för ett namn dock kan jag glatt meddela att hon bär Jonas fina arbetsnamn fram till att vi bestämt oss. Tack Jonas!